blandade känslor

Jag ser mig själv verkligen som lyckligt lottad och älskar verkligen livet just nu. Men ändå så är det så himla jobbigt: Östersund och Luleå, inse hur många mil det är!?

 

Eftersom att jag har tagit tjänstledigt så kom jag hem igårnatt och hann vara med Robin ca 7 timmar innan han flyttade. Nu kommer vi inte att träffas förrän om 16 dagar då jag åker dit över permissionen, det känns som en evighet!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0